Skatten från Ardre

På bilden syns Kaupungs Gård i Ardre, där de kvarvarande spillrorna av de ursprungliga sorterna som tidigare odlats för sin goda smak hittades.

Dåvarande ägaren, Ragnar Pettersson, hade Enkorn, Emmer, Spelt och Borstvete i samodling på gården. De tre förstnämda sorterna är kända på Gotland sedan  järnåldern. Man hittade dessa sorter i fält som senast 1965 hos familjen Pettersson, vilket är unikt i Sverige. Man hittade också rester av spannmålet i en nu riven byggnad på grannparten av Kaupungs gård som du kan läsa mer om här

Ardre (Ardrum på 1300-talet) har oklar tolkning. Det har sammankopplats med redskapet årder (plog). Det kan syfta på en jordbit som plöjts upp med årder – eller en naturformation som påminner om ett årder. Ardre med dess bebyggelse är en av Gotlands mest välbevarade bygder. Exempelvis finns här flera storbyggda parstugor i två våningar från 1700- och 1800-talet. Gunfjauns kapell är en av de mest kända fornmiljöerna i Ardre socken. Här går också att avläsa den gotländska historien från stenålder till 1800-talets utdikningar och laga skifte. Odlingslandskapet i Ardre präglas av småskaligt åkerlandskap med hedbeten i väster och öppen lövskog i sydost.

Här kan du se hur spannmålen ser ut och hur de växer.

Den äldsta formen av dem alla är Enkornsvetet, Triticum monococcum. Det har ett kort, tätt, platt ax med långa borst och påminner om det tvåradiga kornet. Enkornsvetet som hittades i Ardre har ganska sen mognad. Enkorn har förhållandevis låg fiberhalt,  högre fetthalt än vete, troligen på grund av större grodd, hög halt av betakaroten, låg glutenstyrka.

Emmervetet, Triticum dicoccum, har ett kort från sidorna hoptryckt ax med vanligen långa borst och två kärnor i småaxet. Denna art är en gammal kulturform som odlades i det gamla Egypten och hade stor utbredning i Europa. Det lär ha odlats på Gotland under mycket lång tid och finns i flera färger, svart, röd, blå och de sås på hösten. Det finns också en vit våremmer. Ardre-emmern bör sås på våren men då den blandades med andra sorter har den såtts på hösten. Den liknar mest den vita emmern, är en ganska sen sort och förekommer i väldigt liten skala på andra platser. Emmer är en bra källa för antioxidanter av olika slag, har högre proteininnehåll än brödvete, högre fetthalt än vete och förhållandevis låg fiberhalt.

Speltvete Triticum spelta har ett långt och smalt , öppet ax med eller utan borst och med 2-3blommiga småax. Spelt finns både som höstsorter och vårsorter. Den vårsådda spelten 2009 hade en fantastisk smak och lämpade sig utmärkt till ljusa matbröd, gärna med ett inslag av Borstvete graham och surdegskultur för att framhäva aromen. Tanken är att så småningom ersätta de tyska dinkelsorterna med gotländska speltsorter. Ardrespelten är en gröda som utvecklas på sommaren oavsett om den sås på våren eller på hösten och är förhållandevis blek jämfört med de tyska sorterna. Spelt uppvisar hög halt av betaglukaner, betakarotener och högre proteininnehåll än brödvete samt avsevärt mindre mängder fytinsyra än vete.

Borstvete Triticum aestivum var.ferrugineum är en egen gammaldags sort som odlats på Gotland. Den har skäggiga ax, är rödaktig i färgen och har runda skal kring kärnorna. Den har till skillnad mot de tre tidigare inget skyddande ytterskal, utan tröskas fram naket och blir på grund av det oskadat och gör sig bra som matvete i tex ”kornotto” och liknande maträtter. Innehåller höga halter av betaglukaner samt höga halter kostfiber. Borstvete Gotland är upptaget i Slow Food Smakernas Ark för sin goda smak.