Saxat från Jordbruksaktuellt 1 december

Kulturspannmål för säkrad tillgång på livsmedel i framtiden

Karin Gerhardt är projektledare och en av forskarna i ett nytt projekt på SLU som ska undersöka potentialen i ekologisk odling av gamla kulturspannmål och hur de kan bidra till en hållbar livsmedelsproduktion. 

 

I ett nytt forskningsprojekt på SLU vill man utvärdera hur gamla spannmålssorter kan användas för att minska sårbarheten, öka livsmedelssäkerheten och bidra till ökad biologisk mångfald. Kulturspannmål är gamla spannmålssorter som inte genomgått modern växtförädling, ett exempel är Emmer. Foto: Mostphotos

Projektet, som inkluderar hela kedjan, börjar i odlingen för att undersöka hur spannmålssorterna kan bidra till ökad mångfald och säkrad tillgång på livsmedel. Därefter kommer man analysera den biokemiska sammansättningen av både mjöl och bröd samt testa smak och näring hos kulturspannmålen.

– Vi vill även ta fram den historiska brödkunskapen och hitta lite nya innovativa spannmålsprodukter från de äldre sorterna, säger Karin och fortsätter:

– Vi behöver äta mer nationellt producerad mat, istället för exempelvis ris som är importerat och har ett relativt stort klimatavtryck. De äldre spannmålen har höga proteinhalter och skulle kunna ätas istället för soja.

– De här gamla sorterna är mer hållbara och de har egenskaper som jag tror är väldigt användbara framöver. Sen är de goda också, säger Karin Gerhardt, projektledare och forskare på SLU. Foto: Isabella Odmark

Likartad skörd oavsett väder

Enligt Karin finns indikatorer på att de äldre spannmålssorterna är relativt skördestabila, jämfört med modernare sorter.

– Många som odlar de här sorterna säger att det blir ungefär lika mycket varje år oavsett väder, det tycker jag är ganska coolt, säger hon och tillägger:

– De sägs vara relativt torkresistenta eftersom de har djupa rotsystem. Det hade spannmålen förr, och det är något som förädlingen har påverkat på både gott och ont. När man har odlat fram lägre sorter har även rotsystemen blivit mindre djupa.

I ett pilotprojekt 2018 genomfördes telefonintervjuer med 60 ekologiska lantbrukare som odlar kulturspannmål eller moderna sorter, eller både och, för att ta reda på hur de olika sorterna hade klarat förra årets torka.

– Odlarna fick uppskatta den normala skörden jämfört med deras skörd under torråret. Vi såg att under ekologiska förhållanden gick det ganska dåligt för de moderna sorterna, det var bara 20 procent av skördarna som var opåverkade. Men för kulturspannmålen var det 50 procent som var relativt opåverkade, säger Karin och tillägger:

– Så generellt kan man säga att det gick bättre för kulturspannmålen. Det var bara vår- och höstvete som visades signifikanta skillnader, men i de flesta sorterna var tendensen densamma, det vill säga mindre påverkan på skörden hos de gamla sorterna. Detta är något vi kommer gräva vidare i.

Bättre mot ogräs

Enligt Karin passar de extra bra i ekologisk odling eftersom de står sig bättre mot ogräs.

– De är kraftigare och mer högväxande vilket betyder att man inte behöver använda pesticider, vilket passar in i den ekologiska odlingen. En annan bra sak är att vildsvin inte gillar borsten som finns även hos en del lantvetesorter.

På sämre marker

Karin anser att kulturspannmål kan vara ett bra komplement för att sprida riskerna och att man kanske kan utnyttja dessa sorter på lite sämre marker.

– De gamla spannmålen kan odlas lågintensivt med mindre arbetsinsats och således lägre kostnader men ger en relativt stabil skörd mellan två till fem ton per hektar, säger hon och fortsätter:

– Har du jättebördig mark och använder konstgödsel så fungerar de moderna sorterna bättre, för då kan du få dubbelt så höga skördar än med de gamla sorterna. De här äldre sorterna svarar inte på gödselgivor som de moderna gör, utan det blir bara mer halm och så viker de sig. Idag har halmen ett stort värde, och de gamla sorterna kan säljas för högre priser än de konventionella sorterna.

Karin tror att det går att öka odlingen av kulturspannmål, men att flera faktorer spelar in för att det ska fungera.

– Man måste titta i alla led, från jord till bord. Vi behöver mer kunskap om hur man odlar och vilka faktorer som är viktiga när man odlar. Man måste också veta att man kan sälja till någon, och nu pratade man ju om att priserna är låga för kulturspannmål. Priset är en viktig fråga.

Mångfald ger säkerhet

Att odla en del av sin mark med kultursorter bidrar till biologisk mångfald, och Karin menar att ha flera olika sorter även kan skapa en säkerhet för odlaren. Karin säger också att det finns egenskaper hos de äldre sorterna som vi kan ha nytta av i framtiden och hon hoppas att man genom att använda de egenskaperna i växtförädlingen kan få fram moderna sorter som är mer anpassade efter ett variabelt klimat.

– Mycket tyder på att om vi inte svänger om i omställningen så kommer den sommaren vi hade förra året vara en normalsommar om 20 till 30 år, och då gäller det att vi har en bra och fungerande livsmedelsproduktion. Då känns det som att de här sorterna kanske kan hjälpa oss en bit på vägen, säger hon och avslutar:

– I vårt projekt tittar vi bakåt för att kunna göra något bra framåt.

 

Om projektet 

Projektets namn: Historiska sädesslag i framtidens mat. Kulturspannmålens roll för ekologisk spannmålsproduktion och konsumtion – kan vi lära av historien?

Finansieras av Formas.

Pågår mellan 2019 till 2022.

I projektet ingår forskare inom livsmedelsvetenskap, mikrobiologi, växtodling och matvetenskap samt en doktorand. I projektet samarbetar man med bagare, lantbrukare, andra organisationer och externa rådgivare.

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Utbildningsdag kvalitetsarbete gällande kulturspannmål 27 nov

Inbjudan Kulturspannmål 27 nov 2019 001

Sätt kryss i kalendern för
utbildningsdag kvalitetsarbete 27 november på Grönt Centrum kl 09.30- ca 15.00
OBS att alla skall anmäla sig via denna länk!

https://www.lansstyrelsen.se/gotland/kalenderhandelser—gotland/2019-11-07-en-dag-om-kulturspannmal—med-kvalitetsarbete-i-fokus.html
Länsstyrelseprojektet, uppföljning kvalitetsarbete med Stefan Uddin och föreningens styrelse.
Presentation av Kulturspannmålskonferensen i Danmark, Sten Rosvall.
Diskussioner kring framtidsfrågor.

Se programmet och villkor för måltider under dagen i Länsstyrelsens inbjudan ovan.
VÄLKOMNA!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Vandring i vetets historia i Halla

En fältvandring anordnades av föreningen Gutekorn i vetets historia på gården Broe i Halla hos Sten och Björn Rosvall.
Sorterna som ingick i vandringen var Enkornsvete, röd Emmer, svart Emmer, höstspelt, Borstvete Gotland, Jacoby Max, Hansa vete, Spelt Gotland med förfrukt av potatis. Vidare vårspelt och vit Emmervete (våremmer, även kallad Ardre-emmer).  Det finns för närvarande stor efterfrågan på emmervete hos kvarnar på fastlandet och föreningen hoppas på att det ska vara bra kvalitet på skörden efter förlusten av nästan allt utsäde i samband med regnen hösten 2017. Föregående år ägnades åt uppförökning av det lilla som fanns sparat i lagren. För närvarande är det inte så stor odling av kultursorterna på Gotland men hoppet står till en god skörd med hög kvalitet i höst. Nya medlemmar hälsas välkomna som vill lära om och fortsätta odla Gutekornsorter i framtiden. Med på vandringen var Ulla Johansson från Grönt Centrum Naturbruksutbildningen som fick med sig hela vetets historia från enkornsvetet till borstvetet att dela med sig av till eleverna.
Avslutningsvis delade Sten Rosvall med sig av erfarenheter från en internationell Kulturspannmålskonferens i Danmark han deltagit i och som vi hoppas få mer information om framöver. Föreningen Gutekorn är medlemmar i GodaGotland, en sammanslutning av Mataktörer på Gotland som delfinansierat konferensdeltagandet i Danmark.

Diskussionens vågor gick höga kring de Gotländska kulturspannmålssorterna som presenterades av Sten och Björn Rosvall i samband med fältvandringen.
Nya förkläden och böcker mm fanns att köpa med sig till medlemspriser.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Fältvandring kulturspannmål torsdag 15 augusti

Föreningen Gutekorn bjuder in till Fältvandring Kulturspannmål hos Sten Rosvall i Halla torsdagen den 15 augusti kl 18.00
Samling vid Halla bygdegård.
Medtag fikakorg.
Vi ser på årets odlingar av samtliga kvarvarande Gutekorn-sorter.

Försäljning av förkläden i linne och nyinkomna Gutekorn-böcker,
broschyrer och särtrycket från ”från Gutabygd”

Nya intresserade hälsas välkomna!
Sten Rosvall m Emmer P4

Foto Sveriges Radio Gotland
Sten Rosvall med Svart Emmer.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Vit Emmer med på utställning

Fred med Jorden utställning, odling & program av Åsa Sonjasdotter
Konstnären Åsa Sonjasdotter undersöker de lämningar och minnen av kunskap och praktiker på Gotland som bärs av tre kulturväxter som idag är sällsynta. Emmervete har odlats på ön i sextusen år. Potatissorten Käiar kom till Gotland med moderniseringsreformer för två hundra år sedan. Bungerova är en helt ny sorts rova men den återkopplar till gamla, nu utdöda kulturväxter och kunskaper. Konstnären lyfter fram hur dessa kulturväxter, som är resultatet av en lång odlingsdialog mellan människa och växt om form, färg och smak, är ett levande kulturarv bestående av lika mycket natur som kultur. På Gotlands Konstmuseum gestaltas dessa kulturväxters tidsepoker från bronsåldern till idag men även möjliga, framtida odlingsformer, i en komposterbar utställningsarkitektur skapad av Åsa Sonjasdotter.

I både utställning och odling bildar köksträdgården modell för hur ett fredligt samspel mellan människa och natur kan se ut. Titeln Fred med Jorden refererar till ett upprop skrivet av jordbrukaren och riksdagskvinnan Elisabeth Tamm och författaren Elin Wägner 1940. Deras förslag till realistiska, hållbara lösningar för hur människan kan leva i samförstånd med jorden ligger till grund för konstnärens undersökning.

Fred med Jorden-projektet vill konstnären både föra vidare och besvara deras uppmaning i utställningsform, i odlingar i köksträdgårdslandet vid 1800-talsgården på Bungemuseet och i Region Gotlands skottkärror i Visby, samt i programpunkter under projektets gång. Som ett sätt att dela forskningsresultatet kommer det från juli och framåt finnas frön tillgängliga från de tre undersökta kulturväxterna. På så vis kan den odlingsintresserade i sin tur odla och sprida de gamla grödorna och medverka i att förvalta ett levande kulturarv.

Fred med Jorden presenteras som en del av det konstnärliga forskningsresidenset Konsten i Kulturarvet – ett samarbete mellan Baltic Art Center, Gotlands Museum och Konstfrämjandet som genomförs med stöd från Kulturrådet.

Inbjudan vernissage

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Böcker och annat Gutekorn material i lager

Hej alla intresserade av Gutekorn.
Gutekorn har nu fotoböcker åter i lager.
Välkomna att ta kontakt med undertecknad för köp.
Böckernas pris är
Receptboken om 50 sidor 260 kr + moms 25% = 325 kr
Boken om Gutekorn 100 sidor säljer vi för 380 kr + moms 25% = 475
Riina 0707757630
Hämtpris på Grönt Centrum eller i Hemse enligt ök.

Det finns oxå förkläden och särtryck från ”Från Gtutabygd” om Gutekorn sorter att inhandla enligt ök.
Riina 070 775 76 30

gutekornböcker 001

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Gutekorn årsmöte 15 april 2019

Ett 15-tal personer mötte upp på Gutekorn årsmöte i Björkegården måndagen den 15 april 2019. Med på mötet var Mari Håkansson och Åsa Gustafsson som odlar Gotlandslins bland annat till Nordisk Råvara. De berättade om en intressant studieresa med andra svenska lins- och bönodlare från Sverige som gick till England. Det är intressant att höra att även där arbetar man mycket med handkraft i synnerhet avseende sortering och packning av produkter. Viss utveckling och förädling sker där tex röker man quinoa och torkar/saltar gröna ärtor till ”snacks”. Något att ta efter här på ön?

Efter presentationen och en god smörgås med fika vidtog ordinarie årsmötesförhandlingar.
Styrelsen för 2019 består av
Frans Brozén/ordförande, ledamöterna Roger Lundberg, Gunnar Bolin och Erik Kallings.
Adjungerad sekreterare Riina Noodapera. Till styrelsen kan olika krafter knytas vid behov.

Efter årsmötet diskuterades planer och aktiviteter för innevarande år och möjligheter till samverkan med olika pågående projekt.
Det kommer att anordnas en kompetensutvecklingsdag med Stefan Uddin kring kvalitetsarbete under försommaren och fältvandring i mitten av juli.

Mer info kommer på denna sida när det är aktuellt.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar